Jag ligger i min säng och tycker synd om... inte mig själv, utan om alla andra som måste gå runt i tråkvädret medan jag ligger här och är sjuk. Nee, att vara riktigt sjuk är inte roligt. Men att vara sådär oromantiskt sjuk, med rinnig näsa och slemmig hals och feberblanka ögon, det är ganska mysigt. En dag eller två, åtminstone. När man får ligga kvar i sängen och äta glass istället för skollunch... eller kan sitta insvept i en filt framför TVn utan att få samvetskval över läxorna som ligger på golvet stolen bordet väskan överallt och vill att man ska bry sig om dem.
Dessutom är det mitt eget fel. Tränar man med baciller i kroppen får man väl skylla sig själv och å vad det var värt det.
På fredag ska vi i alla fall hämta hem ZELDA och INDRA, som har varit hos farmor och farfar en vecka. Jag saknar dem så jag går i bitar. Åååååå vad jag saknar dem. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar