Jag har en lite halvbra kväll. Den är bra för att jag och mamma har suttit framför TV:n ihop och tittat på skräpprogram, ätit min potatis- och löksoppa ihop och diskuterat möjliga födelsedagsmiddagsalternativ (vi såg på "halv 8 hos stjärnorna"). Och för att jobbet gör mig varm inombords (de tre dagar som gått hittills i alla fall). Men nånstans inombords ligger en känsla av olust och stör. Kanske försvinner den om jag anstränger mig för att komma på andra tankar.
Jag låter tiden gå. Nu är klockan mycket, och jag är inte trött. Jag är inte glad, men inte deppig. Jag är lite som nån som har gjort nåt dumt
<-- och har dåligt samvete. Man kan tänka på annat men det ligger och lurar. Det är konstigt, men sånt går över. Man kan inte vara glad jämt.
Nu måste jag i vilket fall som helst gå och lägga mig. Hittills har jag inte lyckats sova mer än 6 timmar innan jobbet, och jag misstänker att jag är en sådan människa som behöver minst 8 timmars sömn för att fungera optimalt, åtminstone är det så det känns. Jag tänkte att jag skulle unna "mina daghemsbarn" det imorgon. De ska ha avslutning. Staffan kommer, har de sagt. Staffan, en gitarr och en sång om "tuffe-tuffe-tåget". Jag är ganska nyfiken, och ganska taggad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar