zZzZznark

Om några timmar (ganska många, 12 st) hämtar pappa mig med bilen, varpå vi tillsammans beger oss mot de nordligare regionerna av landet för att träffa och fira nyår med både faster, farbror, kusin, Oma och Opa. Det ska bli jätteskönt på alla sätt... sådär som det ska vara. Och jag har packat.

Mamma sitter vid matbordet och läser om ragdollkatter. Det är ju en dröm som ingen av oss riktigt kan släppa, drömmen om en liten katt som kan tassa runt här i vår lägenhet. Ragdollarna verkar ju onekligen intressanta.Tydligen ändrar de pälsfärg under årets gång. De verkar vara ganska stora, eller ha anlag för fetma, för en hona kan väga 7 kg, och en hane 9. De lägger sig alltid med skuldran först och går vaggande och klumpigt. Där ser man...
God natt

Skidresan

Mamma ropar från TV-rummet. Stig Helmer är på, den berömda skidresan. Och här sitter jag och stirrar ner på reaktionsformler och grundämnen. Nä, nu lämnar jag min kemi (och mitt tetris) och sätter mig i soffan för lite mys. Det har jag ärligen förtjänat.

TACK Elina för MYS de två passerade dagarna!

En fin liten vän

Imorgon ska jag till en fin liten vän. Eftersom hon är en så fin människa vill man vara en lika fin människa tillbaka och därför är det skönt att dagen idag enbart en är vilodag. Jag njuter ohämmat av att sitta i morgonrock tjugo i ett och inte göra någonting så att jag är full av liv och energi imorgon...

Ja, så var planen åtminstone. Men en mycket trevligare plan kom min mor upp med här och nu blir det bara en snabb lunch innan vi båda sticker ut för att göra mellandagsrean osäker... och det bästa är att detta också är en typ av vila. Men en trevligare, mer uppbyggande vila.

Julklappar och allmänt tjoho

Det är väl inte riktigt skick och fason att blogga flera gånger samma dag. Visst men detta är min blogg och här gör man som man vill så länge man inte gör någon annan illa på nåt sätt. Alltså, tjeeeeeeeeeeena!

Visserligen handlar julen inte bara om julklappar men jag kände ändå för att räkna upp årets "skörd" så att ni fattar hur fina människor som går runtomkring lilla mig...

 Kör och Klass

Snart är jag ägare till min favoritfilm, my sister's keeper.

Tack!! :P

Boktorkan är över, likaså bristen på örhängen, halsband och... balsam.

Snart är detta verklighet, för min huvudjulklapp var ett par

Ja. Det är sant.

Det var ett par

LÄNGDSKIDOR :D

och jag varnar er mina vänner...

...jag ska göra er tjocka!

 Nä, nu räcker det väl med bilder... jag kan bara säga att jag är glad, och skra-ttar (... höhö okej jag vet att bara en människa förstår det där men men).

Snart gör jag Björklinge osäkert också... jag varnar er B-gangstas, snart har ni inte bara med Elina utan även med mig att göra!
Och det blir inte nådigt.

känslan av...

Känslan när man vaknar efter 5 timmars sömn och världen är mörk och tyst. Känslan av att smyga ut utan att väcka mor sin, vandra hela vägen till stan i mörkret och inte se mer än 5 bilar på 20 minuter. Känslan av att inte våga titta bakom sig när man går längs en liten, mörk gata där ens egna steg ekar som om fem personer gick bakom en på led. Känslan av att smita in som en kyrkoråtta igenom de stora portarna och smyga sig ner på en träbänk i Domkyrkan för att njuta av julottan klockan sju.
Det var känslan av min morgon.
Nu risgrynsgröt och massvis, litervis, kilovis med julklappsgodis!

Julbak väntar :)))

När jag är glad bakar jag. När andra får smaka av det jag bakat blir de glada. Den enda som möjligen inte blir så lycklig är väl min lilla mor som kanske tänker lite på de smetiga bunkar och vispar som blir liggande efter mig... men jag ska vara snäll idag.

Jag sökte igenom en helt underbar bok; Julgodis av Johanna Westman och hittade recept både på choklad-mandelmasse-och-apelsinkakor, knäckäpplen och chokladpraliner. Det är sånt som gör mig taggad när jag inte har nåt annat för mig. Och N11c, var glada, för på måndag blir det en tidig julklapp till er...

midnatt råder

Jag har 17 minuter på mig innan min dator laddar ut och jag måste gå och sova. Kom hem från klassfesten ganska nyss och satte mig sen i mörkret och tystnaden (det enda ljud som hörs är datorsus och lampsvisch som låter precis som syrsor) och tittade på dagens julkalenderavsnitt. Det gjorde mig deprimerad, allting är misär för stackars Kurre och hans familj. Men mys är det att sitta här och småhuttra och veta att sängen står där och bara väntar...
 För mig är det emellertid just nu ganska lite misär. Mitt rum är städat, det är helg och jag fick A på matte-nationella. Och. Jag fick. A. På kursen. Också.
Jag - och alla andra i snabbmattegruppen. Yayyyyyyyy!

Nedräkning II: 4 dagar!

trötttrötttrött men glaaaaaaaaaaaaaaad. Hjärnan må vara totalkrossad av mattenationella o förkylningen må ha proppat för både hals och näsa och ögon och öron. Det är tråkigt för resten av världen eftersom jag blir ännu långsammare i huvudet än vanligt men jag bryr mig inte, sak samma, för om 4 dagar kommer TILDE hit och yay och sen är det lov!

 

Vita ljus och hjärtklappning

Mattepaniken har ingenting att säga till om när pappa kommer med kaffe, lussebulle och lösningar. Nu ska jag andas. Andas och njuta av den här känslan, oavsett hur länge den varar.

Imorgon är det Lucia, 11 nätter till jul. Brödsjungning tiiiidigt på läkemedelsverket och risgrynsgröt till lunch. Sen är det den stora dagen. Mattedagen. Sista-prov-för-i-år-dagen. Jobbigt, javisst, men ändå lite skönt att ha det avklarat sen. 

Allt

Ville skriva ett inlägg nu om hur mycket det finns att vara tacksam för. Men det blev så mycket moraltext. När man skriver om tro är det så svårt, för alla tycker olika, tänker olika, har olika bilder av vad tro är och tolkar orden olika. Skriver jag någonting som betyder någonting för mig, betyder det något annat för dig. Det jag vill säga, det försvinner på vägen och blir nåt annat.

Därför är det nog det svåraste man kan skriva om.

Så jag skriver bara att jag känner mig trygg, och att en bön kan tända ljus i en som man behöver ibland. Eller inte ibland, alltid. Mitt huvud är för litet för att jag ska kunna förstå saker, men det lilla lilla lilla som jag anar.
Orden räcker inte, men ...

Myssch

Solen lyser in genom fönstret och trots att det inte längre är nån snö  känns det här som en äkta vinterdag. Vet inte varför. I alla fall är det en fin dag för lite matematik, nu när jag har avnjutit min lugna och efterlängtade lördagmorgon klart (observera att lördagmorgonen tog slut nyss, typ vid 13.00). Tiger var med på ett hörn och låg en timme på min arm och snusade.

Vetskapen om att en liten påse med polly och en stor trevlig bit sockerkaka kommer att förgylla mitt plugg idag bidrar till att göra den här dagen till en trevlig dag.
Och vetskapen om att en viss människa cyklar genom hela stan för att jag ska få prova ett lucialinne som kanske passar, bara för att hon är så snel, och att det endast är en vecka och 1 dag tills en annan viss människa kommer hit från frankfurt... summan blir en ganska hög poäng på lyckoskalan.

december

Doften av kokt potatis och lax är trevlig när man är hungrig... En sak som inte är lika trevlig är det tal som jag ska hålla på engelskan imorgon. Men det får gå som det går, efter det är det bara 2 stora saker kvar och sen är det jul. Nästan. Det snöar nu i alla fall, som det ska göra i december. Hade man bara en rykande kopp choklad och en doftande lussebulle och en sprakande öppen spis ... fast jag har i alla fall kvar lite av pepparkaksdegen.

Det har inte hänt nåt idag... så jag skriver om en annan dag...

I torsdags slutade skolan efter sh-provet. Jag planerade en slapp, mysig och framför allt jättelugn eftermiddag-kväll hemma. Typ TV, facebook, penna och papper och möjligen någon bok. Min arbetsinsats för dagen skulle inte vara någonting att vara stolt över insåg jag, men vad gjorde väl det, en dag av alla 365 dagar detta år.

Döm om min förvåning, när jag på kvällen konstaterade att jag hade varit riktigt duktig hela dagen. Inte nog med att jag trots allt gjorde mina läxor. När C per SMS föreslog att gå ut och springa gav jag nämligen inte efter för den pyttelilla rösten som genast suckade "neeeijj, jag orkar inte...", utan jag knappade in ett svar så snabbt att jag inte hann ångra mig. Tjugo minuter senare var vi ute och sprang. Nyduschad, varm och mjuk i hela kroppen tog jag sedan en kopp te.

Egentligen skulle vi ut imorgon med, men någonting hände med min fot på gymnastikträningen igår. Det knakar och knäpper och sticker oregelbundet i den, så jag tänker att jag nog ska vara lite försiktig. Men nästa helg!

Nu vet jag att det ligger en förpackning med pepparkaksdeg i kylen. Hm, det som är så gott...

UDF!!

 http://www.uppsaladomkyrkasflickkor.blogspot.com/

Följ oss, boka oss, lyssna på oss...
Vi är liksom en körfamilj
(Med våra brorsor i UDG)
Ingen är bättre än den andra
... men vi har godare fika.

Jag har det så braaa, jag har det så braaaa

Det är så lätt att börja klaga så fort nånting är dåligt.
Jag har så mycket läxor
Jag är så trött
Jag är så snuvig
Jag är så tjock i halsen
Det. Är. Synd. Om. Mig.

Men hela terminen har jag gått runt och önskat att jag skulle bli sjuk, så att jag fick ligga hemma i min säng och sova, dricka varmt te och ta allting i sin takt. Nu äntligen har jag blivit sjuk också - inte ska ni tro att jag tänker klaga då. Istället ska jag ta vara på tiden och njuta (ja, lite oförskämt - njuta) av att få sitta här med matteboken och en katt i knät och bara tycka synd om mig själv.

Tänk bara:
Jag sov till tio idag
Jag har tid att blogga
Ilverick ligger mot min arm som en liten värmekudde och sover
Jag ska plugga och jag är inte stressad
På torsdag är näst sista provet för i år
 (sen är det inte mycket kvar att plugga på)

1:a advent

Mysig musik ifrån radion i skenet från det första adventsljuset. Pepparkakssmak i munnen och endorfinrus. Dessikatten sover på min skolväska och Nessla har gosat in sig i min huvudkudde, som av någon anledning ligger på kökssoffan. Ungefär så skulle jag beskriva min lördagkväll.

Traditioner är väldigt olika, till och med i en och samma familj, har jag upptäckt. Mamma och jag, vi tänder adventsljuset på söndagmorgonen. Samma sak med stjärnorna. Pappa och jag, vi tänder adventsljuset vid helgmål. Det infaller lördag kl 18.00. Innan det blev en tradition hade vi häftiga diskussioner om detta, men då jag inte är en retoriker i pappas klass lyckades han övertyga mig och inte tvärtom.

Sen så måste jag faktiskt även få trotsa jantelagen... för jag kom tvåa i dagens gymnastiktävling så nu har jag medaljer i alla valörer i mitt lilla skåp (silver saknades fram tills idag). Och även om jag hade kunnat göra ganska mycket bättre ifrån mig på vissa delar av tävlingen så var det ändå så trevligt att stå däruppe på pallen och vara glad och att sen grattas av massa trevliga människor. Människor som är trevliga är helt enkelt bara så mycket trevligare än människor som är otrevliga.
Nu ska jag återvända till min mattebok. Den ser ledsen ut, som om jag hade övergivit den på nåt sätt.

jag är en vallhund

Stockholm är inte riktigt samma sak när hela dagen består av tider att passa. Vi hade det mysigt såklart, men särskilt lunchen blev lite dold bakom stressade diskussioner om "vi hinner äta där" "nej det är för långt". Och under sagda lunch genomgick jag nån slags förvandling. Jag kände mig som en mycket olycklig herde eller nånting, då vi upptäckte att en av oss hade lämnats kvar på nobellmuseet när vi andra gett oss av mot Mega Kebab. Det var nästan lite intressant. Jag var så stressad över att vi hade lämnat vår kompis (i gamla stan i Stockholm, i sällskap med resten av klassen) att jag mådde fysiskt illa. Nu förstår jag hur vallhundar känner sig när man går på promenad och nån går åt ett annat håll. Stackarna.

Vi are going to da plejs of stockar och holm

Om ca 20 minuter kommer pappa och hämtar upp mig utanför porten. Då kommer klockan att vara 07.30. I vanliga fall sitter jag och äter knäckebröd och dricker kaffe vid den tiden. Den gemensamma klassbussen till Stockholm går 07.50 och vi kommer att få matsäck av vår samhällskunskapslärare (!).

Tyvärr är vårt schema lite av ett hopplock från vad som blev över när den andra klassen planerat sin dag till perfektion. Bland annat har vi två luncher, en före och en efter vanlig lunchtid. Däremellan sitter vi med på riksdagen och lyssnar på frågor. Fyra ministrar kommer och svarar. Det ska faktiskt bli riktigt intressant att höra om de svarar på annorlunda sätt när de talar inför andra politiker och inte behöver tänka på att vara väljarflörtiga hela tiden. Hoppas att vi får se någon omröstning också, med begärd votering och knapptryckning och allt... bara för att.

Som en present i gyllene papp

Jag tycker om överraskningar som förändrar hela ens läxsituation till det bättre. Till exempel sådana överraskningar som när ens biologilärare helt plötsligt säger att det inte är någon biologi imorgon eftersom vi skrev ett så långt prov i måndags. Känslan när man sitter där och inser att (eftersom resten av klassen har matteprov under både matten och svenskan och jag ursprungligen hade en mastodonthåltimme) man slutar abnormt mycket tidigare än man nyss räknat med är ganska mäktig. Visserligen är biologi ett av de roligare ämnena vi har just nu, men det hindrar inte att 5 timmars extra pluggtid förbättrar oddsen att hinna med allting som man inte får missa.

Att sen veta att man på kvällen ska äta middag med trevliga människor och sen ha gymnastik i C-hallen (det roligaste man kan göra) får inte heller dagen att bli sämre.

Tankar för Dagen

Ibland kan man undra om man inte är lite dum. Jag har gått runt sovande idag, jag har varit så fruktansvärt trött. Ändå kan jag inte förmå mig att stänga ner den här mackapären och sluta ögonen, utan jag sitter här och ugglar...
 När jag är trött är jag ganska odräglig tror jag. Ena sekunden är jag jätteretlig och stör mig på varenda människa i min omgivning, andra sekunden är jag flummig och hyper. Däremellan riskerar jag att bli jättedeppig, sådär så att tårarna står i ögonen och halsen gör ont. Så idag, efter en smått katastrofal soloträning på kören, kände jag mest för att låsa in mig på nån av toaletterna utanför pelarsalen och sura.
Men... en massa kramar och snälla människor och helt normala konversationer satte stopp för de planerna, och det som hade kunnat bli en helt kass eftermiddag blev en jättemysig eftermiddag.

För övrigt är det is/frost på marken. Det är livsfarligt men vackert, särskilt på natten när det glittrar ifrån gatulamporna. Jag ser fram emot dubbla promenader imorgon, först med Zelda och Indra och sen till skolan.

Samhällskunskap... sam... sa... szzzzzzz....

Biologiprovet tog ungefär 2 ½ timme. Dessa timmar förbrukade ungefär lika mycket energi som jag normalt sett förbrukar på säg 2 ½ dagar. Resten av den här dagen har med andra ord dolts lite av ett töcken. Samhällskunskap blev snark. Matte blev diskussion om klassfest. Efter skoldagens slut drog jag mig till cafeterian. Här sitter jag nu och läser samhällskunskap. Eller, jag tror att det är det jag läser för jag har lyckats uppfatta ordet regering tre meningar i följd. Men jag är för trött för att förstå någonting.

 

.....

maaat här kommer maaaat

I mitt knä ligger en randig katt och slöar. Hans dag har bestått av sömn. Sån där mysig sömn när man vaknar till lite då och då, sträcker på sig, vänder sig på andra sidan och somnar om.

Min dag har bestått av motsatsen till sömn: plugg.
För en gångs skull orkade jag inte bry mig om mitt godis/kakförbud. Kombinationen fars dag, bullbak och polly-big pack fick mig att ge upp och böja mig för övermakten. I skrivande stund ställs dessutom en doftande lasagneform på bordet (hemlagad naturligtvis) och efter en heldags biologiboksdejtande är jag faktiskt hungrig, så nu ... ska jag äta.

Oli(vi)ka

Olika dagar är fulla med olika roliga saker. Idag till exempel, består bara av soffsittande och datorgrejs. Jag borde plugga, och jag har en uppgift att utföra också, runt halv fyra. Vore det inte för den skulle jag förmodligen ligga och sova just nu. Men jag är för rädd att försova mig så det går inte.

Tycker synd om Zelda och Indra som inte får gå ut men jag mår för illa och har fortfarande för ont i huvudet...

Nedräkning: 12 timmar!

Om tolv timmar kommer Tilde hit!

Jag kom till skolan med "kort" hår men det var inte så fint och det kliade så jag lät det snabbväxa under tyskan. Nu på håltimmen kom Mikaela och gjorde under med det - nu sitter jag med inbakad fiskbensfläta och känner mig lite fin.
 Hoppas att jag kan cykla hem med ett leende på läpparna efter kemin...

Det kliar

Imorgon i punktform:

• Valfri utklädning
• Fredag
• Sista dagen innan lovet
• Dagen då TILDE kommer
• Dagen då jag ska vara "kortklippt" i skolan

Det kliar med hår under mössan!!! XD

Håltimme

Imorgon kommer Tilde, och imorgon är det höstlov. Behöver jag tala om hur bra det känns? Nån gång mitt på dagen ska jag gå till cafeterian och köpa mig ett bakverk. Och sen, på minuten när skolan har slutat ska jag sätta i mig den och NJUTA av att det är LOV. Och att kemiprovet är över och att jag kan sova hela lovet.

Helgen kommer att  bestå av svenska lantchips, saltlakrits, pizza, Martin Ljung, film, trötthet, fnitter, film och två vissa personer.

Måste också visa hur jag ser ut i mustasch... jag tycker inte att det är så tokigt.

3 dagar kvar!

Igår var det pyjamasdag på katte. Det var riktigt riktigt mysigt, jag gick runt i tofflor och stor tröja och njöt. Idag är det togadagen, men hittills har jag inte sett en enda. Själv är jag också vardagsklädd men runt halsen hänger en STOR, vit, mjuk och underbar halsduk som kan draperas efter behov. Funderade lite igår på vad mamma skulle säga om jag stal hennes disputationskrans...

Nu kommer min klass gående.

Nedräkning: fem dagar!

Om jag är riktigt riktigt effektiv kan jag kanske hinna baka nånting roligt idag. Efter skolan imorgon ska jag gå förbi en viss person och jag TROR inte att hon har något emot att få smaka. Men jag kanske inte orkar ändå... kanske hellre sätter mig med min dator och tittar på något skräp istället, bara för att jag kan.

En viktig sak att nämna är att om fem dagar kommer Tilde hit!

Well, I don't know. Honestly I don't.

Efter en av de mest värda mattelektionerna någonsin är min slutsats att ingenting är som det ser ut att vara. Verkligen... xS

"Inn-an djuuuupen fanns"

Nu är katterna i mitt rum igen. Slår vad om att jag, när jag vacklar i säng, kommer att mötas av en blöt stinkande fläck mitt på sängen. De är både underbara och kat(t)astrofala, de små.

Försökte sjunga igenom "Sofia" - mitt solo på kören, men hamnade till slut gråtande i sängen. Blä, det går inte alls. Falska röst och fula sång.

Tripp, trapp TRULL

På kören har vi det eviga problemet med två Olivior. Och inte bara går vi i samma kör, utan naturligtvis sjunger vi samma stämma. Och det räcker inte med det heller, för naturligtvis står vi alltid bredvid varandra.
Först hade vår körledare den ljusa idén att kalla oss Olivia 1 och Olivia 2, men av nån anledning var ingen av oss särskilt förtjust över att vara nr 2. Så det blev aldrig riktigt bra. Efternamnsvarianten likaså, jag VÄGRAR att låta mig kallas för Olivia H, Olivia O eller Olivia HO. Nejnejnej.
Nä, så fram till nu har vi mest kört med varianten Olivia-vem av oss-du. Så idag, så kom tillslut den bästa varianten. Den enda skillnaden mellan oss (förutom att jag är 2 år äldre, brunhårig, glasögonorm, har sneda fingrar... aja) är längden. Jag är kanske en decimeter kortare än henne. Vad kunde vara bättre än att kalla henne för Trapp och mig för Trull? (Tripp är odefinierad, det finns bara 2 Olivia)

Ärligt talat så är Trull det första smeknamnet någonsin som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att identifiera mig med. Vet inte varför. Det är inte särskilt unikt, gulligt eller kul. Men det är lite jag på något vis.

En morgon i oktober

Klockan är 8.12 och jag tuggar och tuggar på en hembakad smörgås med hallonsylt. Pappa har gjort kaffe latte machiato (jag har inte den blekaste aning om hur det stavas). Det låter av tuggljud och datorsus, sådär när man är för trött och sömnig för att prata riktigt.

Jag och Ingrid gick till seminariet igår och besökte Balders Öppna Hus. Vi var där ett par timmar och gick sedan och handlade med breda breda leenden. Vandrade runt ett tag - och så såg jag plötsligt det mest underbara klädesplagg jag kan påminna mig om att ha sett någonsin. Jag sitter just iklädd detta plagg.

Och dessutom köpte vi ju Polly-rocks. (Vanliga polly är mycket mycket godare)




NU ska pappa skjutsa mig till der Dom. Högmässa och sedan repdag.

jag drömmer...

Klockan är mycket och jag längtar efter att få sova. Men grejen är ju att det inte är att sova som jag vill utan att sova på morgonen. Kallas även snooze. Jag skulle ge ganska mycket för att få en enda dag utan någon enda tid att passa, en sån där dag när man kan ligga kvar i sängen och le åt sig själv och hela världen. Och skulle jag sen få spendera dagen på annat än att göra läxor - på att vara onyttig - ja då börjar vi tala miljonbelopp som jag (och hela världen med mig) skulle kunna donera. Synd verkligen att det inte finns någon bank som växlar pengar mot fritid... tio kronor för en timmes ingenting typ.

Typ sitta och titta på disneyklassiker med en skål popcorn och en varm gosig filt 2 timmar utan skuldkänslor för 20 kr. Det vill jag.

squeeze -.-

Imorgon är det international suit up day. Förutom att jag inte kan uttala ordet så gillar jag idén. Det är ju jätte att få gå runt och känna sig finklädd utan någon anledning alls egentligen. Bara "yay nu är vi bäst och klär upp oss idag och liksom äger hela världen" ...

Lite jobbigt var det dock att min klänning var svår att knäppa helt och hållet. Krympt i tvätten (a)?  Inte najs.

Varför man ska läsa tidningen

I UNT idag fanns en artikel som var riktigt riktigt bra. Den handlade om en studie. På kvinnor. Som äter choklad. Som mår bättre ju mer choklad de äter. Så när mamma (som också läser UNT) kom hem med en ICA-kasse så rotade jag naturligtvis igenom den. Och jag hittade en brun, smältande skatt. Och sen satt vi där och knaprade choklad. Å så nyttiga vi var, och å så värt det är...

Jag tror att jag sträckte mig på gymnastiken men det går säkert bort till imorgon. Det måste gå bort till imorgon för då är det styrka på idrotten. I alla fall så var det trevligt att träna och nu är kroppen mjuk och endorfinig. Huvudet är trött. Täcket är varmt. Klockan är ställd.
Gonatt

tröttsurr

Matteprov har jag haft idag. Men jag har inte lust att tänka på det så nu tänker jag på nåt annat.
Jag tänker... på att jag är trött. På att jag fick chokladbollar idag. Det var gott. Just det, att kattungarna får hem nu. Det står rosor på bordet. Hm, jag har sovmorgon imorgon och sovmorgonen kommer ägnas åt en fånig engelskauppgift.

Nä, det funkar inte.

Zzzz

Jag är så trött. Varför? Jag har varken sovit dåligt, haft mycket att göra eller varit särskilt aktiv. Jag har bara snackat massa tyska med schweizarna och gått i skolan. Inte ens det faktiskt, eftersom jag har hängt med Deutsche Klasse både till Stockholm och Gamla Uppsala. Så jobbigt är det inte. Ändå vill jag bara kollapsa och gnälla över allting som är jobbigt. Problemet är att det inte finns nåt som är jobbigt på riktigt.
Jag har det ju bra.

Jag sitter och gör ingenting. Det är väldigt skönt.

Kattungarna gör däremot någonting... de sover i mitt knä. Imorgon är det gymnastik, sen är det onsdag, kör, jag träffar INGRID och får SJUNGA och jag är mätt och varm och trött. Jättetrött. Verkligen jättetrött.

Jag förflyttade mig från matbordet till sängen. Det var mysigare. Nu ligger jag och trängs med Indra och Zelda, kattungarna och Divve. Myyyys.

Ett misslyckat resultat av en trevlig idé

Lite synd är det om mig. Jag hade kunnat ligga i sängen i denna stund. Vrida mig ett halvt varv, snegla på klockan och småle - sedan sluta ögonen igen. Snooze, snooze, snooze. Jag hade kunnat snooza ca 12 gånger á 10 minuter eller så hade jag kunnat gå upp och koka hemgjord risgrynsgröt till frukost.

Jag ligger inte i min säng. Jag kokar inte risgrynsgröt. Jag sitter och funderar på om det är värt att gå ner till cafeterian och köpa en frukt, eller om jag bara ska sätta igång och plugga som jag borde ha gjort redan innan jag började blogga. Jag ska nog börja nu. Ja, juste.

Suck.

Helt konstigt och mys

Jag sitter och väntar på att Ingrid ska smsa och tala om att hon är hemma så att jag kan ta min nya (!!) dator och gå hem till henne. Samtalsämnena runt bordet växlar mellan huruvida rödhåriga ska få donera spermier och om det är godare med chokladbollar eller chokladbollssmet. Och hur många gånger har man inte önskat att få debattera om Tierp är "landet" eller inte?

Nu smsade hon äntligen så nu ska jag gå. Jag är glad.

Jag hörde det!!

Han kan spinna nu, plutten Ilverick... :)

Imorgon fredag ska jag barnvakta i ett par timmar. Min gissning är att jag kommer att sova ungefär lika länge sen när jag kommer hem. Sen ska jag köra travian (inte wordfeud... ännu är jag oförstående inför detta spels splender) i lugn och ro. Heeeeelt normalt.

Mitt humör är allting utom på topp. Fyra huvudorsaker:

• Röd ruta: Matten. Hur kan nåt som är så kul vara så hemskt helt plötsligt?
• Grön ruta: Skuldkänslor börjar hopa sig så snart jag inte parkerar mig vid läxböckerna.
• Svart ruta: Det regnar ute. Jag fryser och det blir bara kallare och kallare.
• Blå ruta: Saknar Tilde. Mer behöver inte sägas. Tack och lov för fb-chatten och (den väldigt mycket mindre usla) skypetelefonen.

Mitt matteberoende

Jag har varit sjuk ett par dagar och kände att jag (eller min skolsituation snarare) skulle må bra av att jag kom ikapp på matten. Så jag räknade ett par tal och kände mig ganska glad. Tills jag gjorde fel. Och då konstaterade jag att... mitt liv är beroende av matte. Det spelar ingen roll hur bra jag mår, hur mycket roliga grejer jag ska göra i helgen eller hur bra kompisar jag har. Om jag inte klarar av att räkna de tal som står i matteboken (särskilt B-talen) blir jag jättestressad och irriterad, och omotiverad att göra saker.
Vilken hemsk egenskap egentligen

Nu ska jag i alla fall sluta stressa upp mig. Jag ska slappa idag, inte tänka.

ich bin selbst schuld

Jag ligger i min säng och tycker synd om... inte mig själv, utan om alla andra som måste gå runt i tråkvädret medan jag ligger här och är sjuk. Nee, att vara riktigt sjuk är inte roligt. Men att vara sådär oromantiskt sjuk, med rinnig näsa och slemmig hals och feberblanka ögon, det är ganska mysigt. En dag eller två, åtminstone. När man får ligga kvar i sängen och äta glass istället för skollunch... eller kan sitta insvept i en filt framför TVn utan att få samvetskval över läxorna som ligger på golvet stolen bordet väskan överallt och vill att man ska bry sig om dem.
Dessutom är det mitt eget fel. Tränar man med baciller i kroppen får man väl skylla sig själv och å vad det var värt det.

På fredag ska vi i alla fall hämta hem ZELDA och INDRA, som har varit hos farmor och farfar en vecka. Jag saknar dem så jag går i bitar. Åååååå vad jag saknar dem. <3

-När kommer de? -Vilka då? -De som bryr sig!! Hahahahaha >:)

Vad trevligt jag har haft det idag. Det bara slog mig nu när jag kom hem hur mycket härliga människor jag har runt mig. Och om 1½ h är det första gymnastiken för i år. Hoppas hoppas hoppas hoppas att det blir lika kul som det brukar vara!

BYE BYE BYE ... :(((

Så söt, så söt...

En ganska fin kväll blev det

Yaaaay! Jag har hemsökt stan i mina blåa skor. Jag har brutit mitt godisförbud med en supersalt lakritsrem och delat en chokladboll med Ingrid. Jag har köpt brända mandlar, träffat Ewa (!) och diskuterat saknad med andra balderbarn. Två killar på hemvägen jamade och skällde åt mig (...) och mina fotsulor är lite (mycket) ömma efter min och Elinas slalom på gågatan och mitt misslyckade försök att tyda min klocka. Nu är mitt huvud väldigt tungt, liksom mina ögonlock.

Glad igen!

Den här veckan har varit mental strain. Jag har aldrig någonsin haft problem med matte, men nu satt jag och höll inne med tårarna och kämpade med A-uppgifter. Huga. Tur att man har snälla människor omkring sig, och tur att det känns bättre nu. Sen har det varit lite annat tjafs också men det är också bättre nu, så nu mår jag bra.
Och...
det är FREDAG.
Och...
vi har (nästan) inga läxor.
Och...

det är KULTURNATTEN imorgon. Inte för att jag vet om jag ska göra något. Men bara mys-atmosfären runt om är najs nog.

OCH! Trots min otekniskhet, har jag via fb i mobilen lyckats ladda över några foton från mobilen till datorn. Jag känner mig så duktig...



Mitt minne ...

Mitt minne försätter mig titt som tätt i trubbel. Idag gick jag till mattelektionen, slog mig ner och skulle just börja räkna när jag insåg att någonting saknades. Matteboken. Jag gjorde en spurt uppför trappan mot skåpen innan jag med en tvärnit insåg att jag glömt skåpnyckeln. Tillbaka till klassrummet, fram till bänken, ut och upp igen. Det man inte har i huvudet får man ha i benen.

Ett annat exempel är min mobil. När jag lycklig i hågen travat halvägs till busshållsplatsen från grillkvällen, insåg jag att något fattades. Naturligtvis låg mobilen kvar vid min sittplats. Sarah, klasskompis tillika grillkvällsvärd kom som en ängel i sin pappas bil och sträckte ut den genom fönstret. Men vad hjälper det mot ett minne som mitt? Idag på konstskolan målade jag av en bild från mobilen. När jag kommer hem, vad tror du att jag inser? Jo, mobilen ligger kvar vid staffliet...

Nåja. Jag får i alla fall en massa motion som ingen annan får.

"Det är okej att känna" - Ung Cancer

det är bråttom bråttom bråttom nu

Jag ska städa, plugga, mata katterna, träna, planera resa, baka och laga mat.

...sen ska jag sova.

Nöff!

Nu är jag hemma igen efter grillkvällen, jättemysigt, flummigt och gött. Min klass är underbar... men galen! Men det gäller att veta var man har sig själv och inte plasta om sig.

Tak tak för kvällen - nöff! ;)

Jag mår bra

Idag har jag en del positiva saker att muntra upp mig själv med:

• Gymnastiken börjar om 2 veckor
• Konstskolan börjar på måndag
• Grillkväll ikväll med klassen
• Jag har 2 lektioner idag + sovmorgon till 13.00
• Imorgon är det lördag

Schemat har visserligen förändrats, till det sämre, genom att en mastodonthåltimme planerats in på torsdagarna samtidigt som längsta sovmorgonen och tidigaste sluttiden mystiskt har försvunnit. Men. Jag är positiv. På håltimmar dödar man läxor och sovmornar är ändå bara onödiga... nej, seriöst är det ganska dumt, men det är inget att göra åt. Jag har lovat mig själv att verkligen försöka se positivt på saker, för hela livet blir roligare då.

Nu ska jag äta lunch innan jag går och köper nåt att grilla till mig själv ikväll. Jag ska grilla majskolvar med smält smör på. Då är det inte svårt att vara positiv. :D

Stekt ägg till lunch - kan det bli bättre?

Efter helgen...

... är jag en decimeter hår fattigare och lite kinamat, kladdkaka, kompissnack med ELINA (efter 3 månader no see) och mys rikare. Imorgon har jag skola från halv nio till kvart i fyra, och jag har totalt tre lektioner.

min kompis Elinas underbart vackra handflata...