Jag har tagit fram min kamerá...

Snöstormen viner utomhus och jag stänger min dörr. Igen. Mörkret hindrar mig från att se, men jag gissar att träden utanför har fått nya snötäcken sen de skakade av de gamla.
Jag undrar: varför ska det snöa&töa&snöa igen? Varför inte bara först snöa, sen vara kallt under vintern och sen töa? Inte allt på en gång, liksom?
Fast jag gillar snö. Man får väldigt fina bilder, om man vågar sig ut. Kanske tar med kameran när jag går till mormor och morfar imorgon. Frågan är om man får nån bild alls vid sidan av en snorhal motorväg. Det kanske är smartast att inte ens försöka... 

Snö är livet, eller hur?

 

Jag sitter alltså här igen, och kan inte hålla mig borta. Trots att det enda vettiga (eh, vettiga?) jag har att berätta är att jag vaknade klockan ett idag. Halva dagen är försvunnen innan man ätit frukost, men vad gör det egentligen?

Japp, jag är lika cool som en gris.

Med solglasögon.

 

OBS: Stjäl inga bilder. Grisen ser dig. ;)